Seansen igår-ett uppvaknande

image

Jag sitter i fåtöljen och tänker tillbaka på gårdagen, så häftigt! Innan jag åkte dit så hade jag mina tvivel, trots att jag har varit med om övernaturliga saker men det var ju ett tag sen. När jag kommer in så sitter det en mängd personer redan. Jag vet egentligen inte hur jag hade föreställt mig det skulle vara eftersom jag aldrig har varit på en seans innan, men i vilket fall som helst så var där många samlade redan. Allt som allt tror jag att där var mellan 40-50 personer och lokalen är en gammal och mysig samlingslokal som verkade som gjord för seanser. Jocke och Linnéa var med mig men även en av mina finaste vänner Eva-marie och Linnéas syster med sambo. Jag var lite nervös ändå eftersom jag inte riktigt visste vad som skulle hända. Seansen började och jag hade fått veta att alla som var där kunde såklart inte få något budskap så jag kände mig lugn över den delen. Jag följde noggrant mediumet för att se om jag kunde avgöra om det jag såg verkligen var sant. Hon stod ofta stilla och tyst samtidigt som hon rullade en penna mellan händerna och det var tydligen då hon lyssnade på anden eller energin som hon sa. Jag kan säga att jag mer och mer tappade hakan. Allt hon berättade för personen som tog emot budskapet stämde ju. Efter att ett par-tre stycken fått sina budskap så frågar hon ifall det finns någon som heter Mia eller kallas för det. Jag sträckte försiktigt upp handen, hon kom fram till mig och sa att det var en kvinna som ropade på mig. Jag tänkte att det var ju ingen annan som fått sitt budskap på det viset utan de som fått budskap innan hade ju mediumet pekat ut och vetat vem hon skulle prata med så lite märkligt kändes det. I vilket fall som helst så började hon beskriva hur kvinnan såg ut och jag hade varit så inställd på att om detta fanns så skulle det vara svärmor eller pappa som skulle komma till mig så jag fick tänka om helt och hållet. Kvinnan hon beskrev hade varit lite rund, var en stor djurvän, hade ofta håret uppsatt och hon kände stor rökdoft omkring henne. Innan hon nämnde det om rökdoft så tänkte jag på mormor eftersom hon redan hade sagt att det var en kvinna på mammas sida. Hon talade också om att denna kvinnan hade känt och kände en stor omsorg för mig. Mina tankar gick då till moster Maja och där var jag mycket som mindre och jag älskade att vara där. Moster rökte väldigt mycket så det stämde också. Kvinnan bekräftade mina tankar, det var moster jag pratade med. Hon hade en kakadua som jag älskade och hon försåg mig med vandrande pinnar som mamma hatade och jag tror moster hade minst två katter och sen hade de en liten jakthund så visst var hon en stor djurvän. Men det behövdes mer för jag skulle tro på riktigt. Mediumet sa att kvinnan hade försökt nå mig i mina drömmar genom att kalla på mig och det var därför hon kallade på mig nu också. Kvinnan fortsätter med att hon vill prata med mig om mina känslor, hon var med andra ord orolig för mig, så först ville hon att jag skulle börja tänka mer på mig själv och sen ville hon att jag skulle sluta sitta inne och isolera mig, hon tyckte jag skulle gå med i någon förening så jag kom ut. Jag tror att i det tillfället tappade jag andan och tårarna började rulla ner för mina kinder. Det var så klockrent. Precis så är det. Jag var ute första gången igår på ungefär tre veckor. Nu var jag säker på att det var sant, detta var verkligen min moster. Någon från andra sidan som nu talade om för mig att jag måste förändra något för att må bättre, det kändes så mäktigt. Hon slutade med att säga att jag skulle sluta dricka läsk för det var inte bra för mig. Det fanns en del hon sa där imellan men det var detta som fick mig att vakna upp och se verkligheten som den faktiskt är. Livet jag lever nu är destruktivt, jag måste börja ta hand om mig själv bättre. Hon talade också om att om jag förändrade det jag behövde så skulle allt bli bättre och jag skulle må bättre. Det blev mitt budskap och nu ska jag bara göra det. Jag bar med mig denna för mig vackra händelse resten av kvällen och även dagen idag…..det känns lite lättare omkring mig på något sätt. Det svåra nu blir att börja någonstans. Vad ska jag göra? Var ska jag ta vägen?  Finns det handikapptoaletter dit jag ska? Finns det någon förening jag vill gå med i? Kommer jag in med min permobil? Jag kan inte bara köra utan veta var jag ska göra. Som ni ser så finns det mängder med hinder som jag ska ta mig över. Ju längre tiden går desto fler hinder skapar jag. För mig är dessa hinder fruktansvärda att komma över men jag måste för så här kan jag inte ha det men jag visste ju egentligen det innan moster berättade det för mig.
Mediumet gjorde en paus och berättade vad hon trodde det mediala var och hon berättade om våra så kallade kristallbarn. Hon började det med att säga att befolkningen på jorden håller ju på att förinta vår planet jorden och om inget gjordes så kommer jorden inte existera så länge till. Då sa hon att samtidigt så har diagnoserna som asberger, ADHD osv. ökat och hennes förklaring till det är att eftersom dessa barn är så smarta så är det de som kommer rädda vår planet och det är därför de kallas kristallbarn. Jag för min del köpte det eftersom Emil har ADHD och får ta så mycket skit av oförstående personer som inte förstår honom alls. Jag tröstar mig med att en dag om de lever ska förstå och känna en enorm skam för den enorma smärta de har åsamkat honom.
Igår kom han hem och var väldigt låg och ledsen. Förklaringen var att en av pojkarna i skolan hade kallat honom fetto igen. Visserligen hade han och en kille till bråkat och som vanligt så var det ingen som trodde på Emil utan han fick ta den mesta skiten. Jag ringde både rektorn och hans fröken och denna gången backade jag inte. Det finns inte en möjlighet att Emil är den skyldige i alla bråk! Men nu så skrivs det en rapport på pojkarna som kallat honom det och nu blir deras föräldrar varskodda om det. Det är så kränkande att säga det och det kallas mobbning. Det visar sig också att han numera är rädd för att gå hem själv för tydligen så samlar tre killar ihop sig och hotar honom när han ska gå hem. Jag säger bara, rör de honom en gång så vet i katten vad jag gör, en polisanmälan är en självklarhet. Det lät som om de lyssnade och tog det på allvar, fattas bara. Dessutom så vet Emil om att han är mullig och tycker det är jobbigt ändå. De på skolan brukar när jag ringer för att prata om något som hänt säga att Emil veta vilka knappar han ska trycka på för att reta dem, som jag sa igår så vet ju de killarna i skolan det också, det är ju bara att kalla han för fetto så är hans dag förstörd.
Det var en del av mina upplevelser och mina tankar. Ni får gärna skriva till mig om era tankar och funderingar.
Ha en fortsatt trevlig kväll mina vänner så hörs vi snart igen. …..

2 reaktioner på ”Seansen igår-ett uppvaknande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s