Häftigt, hög och smärta

wpid-cute-pug-desktop-hd-wallpaper-desktop.jpg
Kan det bli sötare

Idag är en underbar dag, det är söndag, jag är riktigt glad och min familj kommer på besök….mmmm….jag myser och känner mig pigg på alla nivåer. Faktiskt känns det som jag blommar, jag lyser och det var längesedan jag kunde känna energin ligga utanpå. Hade jag haft ben hade jag dansat, hoppat och ja faktiskt hade jag nog sprungit en runda. Jag tror ni har förstått att jag mår toppen idag….Det är inte så ofta det händer att jag mår så här och när det händer så är det riktigt…..Häftigt!!!!Ni kanske tror jag är hög på något men så är det inte……Jag är hög på livet idag. Jag sprudlar hela jag. Jag kan inte säga att vädret hjälper till……inte här i Hässleholm i alla fall. För inte så länge sedan kunde jag se en liten blå strimma på himlen som såg ut till att växa och då trodde jag på en lite klarare himmel men nej det ser mörkt ut. Just nu..i detta tillfället…så gör det ingenting. När glädjen ligger så högt så påverkar inte vädret mig. Däremot är jag synnerligen dålig på att leva i just nu….ögonblicket….den där känslan som gör att jag mår toppen…just nu. Det är svårt att ta vara på de ögonblicken som jag behöver i senare skeden. Detta som händer nu är ett sådant ögonblick som jag strängeligen borde vara väldigt aktsam om. Det är ett tillfälle som kan samlas till mina glädjedroppar. När jag sen har samlat tillräckligt och känner mig lite nedstämd så tar jag några, fina och utvalda tillfällen där jag har känt just så här och kan då unna mig glädje som egentligen inte finns just då. Alla borde kunde lära sig det. Tja, livet är inte så lätt att leva alla gånger. Vissa gånger…..som idag…är det enkelt.

söndag
aaahhh…så gullig

När livet är så bra som just nu så valde jag att ta en närmare diskussion med mig själv huruvida vi förändrar oss själva och hur vi förändrar vår värderingar. Ta som idag till exempel…..jag var inställd på att Sandra med familj skulle komma, Kent och såklart Emil. Nu ringde Sandra i morse och ändrade den planeringen. Hon ville inte åka själv till Hässleholm för hon hittade inte till sjukhuset…ok..men skulle inte Paddy följa med?…Nja…han ska städa. Jaha, men om du frågar pappa så kan du säkert åka med han, svarar jag kvickt…Ja fast pappa hade tänkt tvätta…jaha, tänker jag i mitt stilla sinne, så det innebär att helt plötsligt så kommer det ingen idag. Men jag tog det säkra före det osäkra att ringa Kent. Då skulle han komma men inte de andra. Så hade jag haft en dålig dag idag så hade jag vid detta laget varit närmare ett psykiskt nervsammanbrott, idag när jag veterligen har en underbar dag, hitintills, så är det inte jobbigt alls utan det enda jag tänker är, stackars er som fick vara hemma och städa. Jag undrar hur det går när jag kommer hem, jag funderar väldigt ofta på det, rättare sagt varje dag är det något som dyker upp i huvudet. Jag är mer nervös denna gången än förra. Nu är det så mycket mer jag inte kan göra. Sen är det inte så kul att ramla i golvet och därför tänker jag efter mer än en gång innan jag vågar chansa. Förra gången när jag kom hem så var jag mer öppen och vågade en hel del…..kanske blir det så nu också att när jag väl är där så släpper hämningarna och jag fixar mer än jag tror…Kan jag bara ha de där proteserna på mig så blir det ju inga problem. Att få vara självständig när det gäller toalettgrejerna är nog det viktigaste…..Att ta emot hjälp när det gäller den delen är nog det värsta.

björn
Den är så liten

Jaha kära ni…uppdrag för idag. Kan ni hjälpa mig och komma på vad det är för djur på bilden. Jag kan inte se vad det är, den är så liten och söt. Jag får säkert skämmas när jag får reda på vad det är. Men hur är det nu, det finns inga dumma frågor, bara dumma svar. Idag har jag gjort något riktigt stort och jag måste säga att jag är riktigt stolt över mig själv. Jag satte på mig båda proteserna och reste mig från rullstolen och satte mig på den riktiga toalettstolen. För er är det säkert svårt att förstå men för min del är det ofattbart, enormt och en underbar känsla. Jag reste mig från sängen och satte mig i rullstolen och rullade själv på toaletten och ut. Det hade krävts en del överflyttningar för att göra det. Jag har förvisso jäkligt ont i mina stumpar nu när proteserna sitter där. Men trägen vinner. Som jag kan idag, Fina ord och självständig, det borde skrivas in i almanackan. Det är sällan jag reser en flagga för mig själv men idag känner jag att det verkligen är befogat. Nu ska jag stå ut med smärtan så mycket jag bara kan så att proteserna kan sitta på så länge som möjligt. Stumparna måste vänja sig. Varje protes väger lika mycket som mitt egna ben gjorde så för den stumpen som varit utan längst är klart den som gör allra mest ont. så in i helvetes ont, skulle jag säga. Det blir inte roligt men jag hoppas det blir bättre för varje dag som går om jag bara orkar härda ut. Förr i tiden fick man gå på stumparna för att härda dem och det är jag glad jag slipper idag,…..det räcker att föreställa sig hur ont det skulle göra. På min vänstra stump knakar det alltid när jag sätter på mig hylsan eller jag sätter i den i  sängen, det är obehagligt bara det. De säger att det är brosk, jag tror att det är sönder. Jaja…det gör inget för jag har inte ont där ändå.

oh no cat
Oh no…..

Ja, det kan jag säga strax. Oh no….det kan jag säga om en stund för då ska jag ha en omgång Furix till sen är det gatlopp till toaletten. Så fruktansvärt tråkigt är det. Jag vill bli av med vätskan men jag vill inte ha vätskedrivande. Det är jobbigt utan ben. Så länge jag klarar proteserna så är det lättare men jag förväntar inte mig att ha de hela dagen för det hade varit ett mirakel. Jag är inte den personen som ofta råkar ut för mirakel, vi kanske ska säga aldrig så blir det mer rättvist. Jag har aldrig varit en vinnare. Sen kan jag ibland både höra och läsa om personer som tar hem högvinster mer än en gång. Det kunde vara lite bättre spridning på vinsterna ju…Vi har ändå inga pengar att lägga på mängder med spel, det blir en lott då och då. Rätta mig om jag har fel men jag tror att de som vinner mest är de som spelar ofta. Fast det skulle inte vara helt fel men en vinst. Jag hade väl dött på kuppen.

Nu är det dags att avsluta detta inlägget. Sköt om varandra. Kram till er alla och energibollarna kommer rullande. Over and out ❤ ❤ ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s