Jag vill stanna

image

Goddag ni som läser. Hur mår livet med er idag?  Vad har ni gjort och vad tänker ni göra resten av återstående helg?  Jag vet vad jag ska men det är inte vad jag vill. Det känns värre att åka tillbaka än vad jag kunde föreställa mig. Det svider långt in i själen. Ljuden, dofterna och skrattet ifrån Emil har redan gjort mig hemmastadd. Sen kommer det en del andra läten ifrån vårt hobbyrum där Emil och hans kusin sitter tillsammans med varsin kontroll. Det kastas lite hårda och högljudda ord ibland men det är inte mer än att vi fixar det genom den stängda dörren. Jag kan dock inte förstå hur orden ska kunna nå de rörliga figurerna på andra sidan tv-skärmen. Fast ibland skriker de så högt att det finns möjlighet att de blir döva istället. Så antingen rullar jag det hållet eller använder Kent sina apostlahästar för att öppna dörren på glänt och låta herrarna få veta att det gnisslar i våra öron. Det hjälper en stund men sen är det dags igen. Nu för tillfället har de flytt fältet för att bege sig ut och åka lite skateboard och det innebär att här inne råder tystnaden, faktiskt är det lite skönt, så länge det nu varar.

image

Här har vi sötnosen själv. Att hon sitter så vackert beror på mig. Jag sitter nämligen och avnjuter en skål med fil och cornflakes så hennes tankar är nog lätta att gissa. Visst är det lilla busfröet vackert? Hon har vunnit mitt hjärta ♥ Det börjar närma sig hämtning för hennes del. Själv har jag någon timme till. Tiden går fort nu när det är något jag inte vill göra men annars är det ofta tvärtom. Vad ska jag göra när taxin har nått Hässleholm och de har rullat in mig på sjukhusets mark igen? Det första som bör hända är att hitta något som kan förleda mina tankar på annat håll än saknad. Efter permission är det väldigt enkelt att gräva ner sig i sorg resten av kvällen och till vilken nytta? Jag kan i alla fall inte tro att det är till gagn för någon och allra minst för mig själv.

image

Då har jag lämnat min familj för att bege mig mot sjukhuset och tankarna är kvar hos de som är hemma. Jag avskyr att lämna dem. Kanske är det så att det dröjer till nästa helg innan vi ses igen. Det är nog mer riktigt att skriva att nu dröjer det till nästa helg innan vi ses. Jag är glad för det gick så bra hemma för då vet jag att det är ok att komma hem nästa helg också men då får jag lov att stanna hela helgen. Därför är det ingen idé att gräva ner sig för då kommer jag att må dåligt i onödan.
Nu är kvällsmaten serverad och jag har ätit, nu har luften gått ur mig så jag avslutar inlägget här. Kram till er alla och någon energiboll hänger med. Vi hörs snart igen ❤ ❤

6 reaktioner på ”Jag vill stanna

  1. Eva-Marie Svensson

    Så skönt det måste ha varit att få komma hem….och du får tänka på nästa helg när du får vara hemma hela helgen..hoppas du snart får komma hem helt…..och lilla/stora Alice..hon är så bedårande söt…vilka ögon…hon har även vunnit mitt hjärta….ha nu en så bras kväll du kan kram

    Liked by 1 person

    1. Tack så mycket fina du. Ja jag är mycket nöjd med permissionen och jag ser fram emot nästa gång med tillförsikt. Kram till dig och kramar till dina fina djur ❤

      Gilla

  2. Hej! Så skönt för dig att du äntligen fick komma hem på permission, men förstår att det måste vara svårt för dig att komma tillbaka till sjukhuset.
    Usch här mår jag fortfarande så dåligt med så mycket värk i mina axlar och nacke men skall nu på återbesök imorgon till sjukgymnasten och får se nu vad hon säger om denna värk, stelhet och svullnad jag har där fortfarande.
    Denna helg har vi bara tagit det lugnt här hemma och blir nu mycket ishockeytittande på TV:n och här har det varit så dåligt väder med mycket regn och kallt men äntligen idag så skiner solen här och det är lite varmare så kanske man kan om man nu hinner för TV:n gå ut på en promenad i eftermiddag. Just nu är min man ute i garaget och lagar sin motorcykel. Ha nu så bra du kan på sjukhuset! Kram Bittan

    Liked by 1 person

    1. Ja Bittan det var helt underbart, precis som prinsessan på bal skulle ha sagt. Varje minut tog jag vara på och nu längtar jag nästan hem ännu mer. Fast kan inte tro det ska ta så lång tid innan jag är hemma.
      Då vet jag var min man håller hus i alla fall….hahahah…nej då det vet jag ändå men han älskar sport. Fast när det är VM så gillar jag också att titta. Brukar ni vara ute och åka motorcykel? Det är härligt men jag är så feg. Som i inlägget jag precis lagt upp, det är så att ju äldre jag blir desto fegare och försiktigare blir jag. Sen finns det saker jag inte kan göra längre för handikappet. Ha det så skönt Britt-Marie och ta hand om dig och din smärta. Säg till de att du måste få bort den mesta värken nu till sommaren. Smärta är inte roligt. Kram kram ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s