Allt jävla skit och tacksamheten

image

Då börjar eftermiddag gå över ikväll och vad har jag gjort?  Ingenting, för jag känner inte för att göra något. Jag rullade ut en sväng innan men eftersom vännen på rum 16 hade begett sig hemåt så fortsatte jag in på mitt rum igen. Snart dags för kvällsmat. Får försöka stoppa i mig lite eftersom jag inte åt någon lunch. Humöret som kändes något lättare i morse är nu ungefär som igår. Trots det inte är så här jag vill må så går det inte att bestämma. Känslorna gör lite som de vill. Borde vara överlycklig för att denna gången läkte såret, blev det inga bakslag och blev det inte så länge på sjukhuset men jag är inte gladare för det. Tårarna rinner, näsan rinner och tankarna är ett enda virrvarr. Hur mycket jag än försöker fokusera på en tanke och en känsla så sticker det iväg in i den stora tankevärlden igen. Sen den här jävla fantomsmärtan i vänstra stumpen. När jag stod upp och tog några steg idag, smärtade det i den, precis som det var en infektion. Det tror jag nog inte men tack vare att smärtan är lite överallt så blir det svårare för mig att bedöma var den egentliga boven finns. Jag måste få prata med läkaren imorgon trots det är helg. Mina frågor behöver besvaras så jag kan bli lugnare när det gäller just den biten.
Jag vet fortfarande inte om jag kan komma hem på tisdag. Har det inte löst sig med medicinerna så måste jag stanna kvar tills vi har råd att lösa det. Problem problem problem, överallt stöter jag på nya. Det behöver inte vara stort för att det ska förstoras upp utav mig. Ni vet….liten fjäder blir till stor höna. Dessutom när jag inte mår bra blir det mig övermäktigt.
Det fortsätter regna här, det öser ner och träden vajar intensivt i vinden. Jag har mest lust att sova, men då fastnar jag i mardrömmarna istället och det är sista stället jag vill vistas på. Inte ens när jag vilar mitt på dagen får jag vara ifred. Hur kan det finnas så mycket elände i hjärnan. Vad är det den vill ha sagt eller vad vill den jag ska göra? Det kanske blir mindre när jag kommer hem. Det börjar bli otäckt att sova men sova är ett tvång, annars blir jag galen. Jag är kanske redan galen…..
Kanske är det vädret som gör mig ledsen? Nej, det är inte så heller. Det är nog dags att sluta försöka hitta anledningar till varför jag är så ledsen. Det är okej att vara upprörd ibland. Det har tagit hårt på mig med alla operationer. Svårt att ta sig igenom utan att känslorna förändras. Allt har förändrats. Jag, mina värderingar och framförallt min kropp. Det behöver inte vara till det negativa utan bra saker kan komma därifrån. Jag lever. Visserligen i en kropp utan ben men jag lever. När båda benen satt kvar och även när jag hade blivit amputerad första gången fanns ett annat monster boende hos mig, jag!!! Det var väldigt svårt att få mig nöjd när det gällde städningen. Jag var ett städfreak. Dammsuga kunde jag göra två gånger om dagen, toaletterna tog jag en gång om dagen och jag tjatade, tjatade tills någon svarade. Det ända jag pratade om var städning eller gnällde jag. Det monstret har flyttat och är inte välkommet tillbaka. Tiden som finns tänker jag lägga på vettigare saker som Emil, vårt äktenskap, våra andra barn och våra barnbarn. Samtidigt så kommer jag inte glömma bort mig själv. Jag är unik för det finns bara en av mig och det är jag. Jag är Mia.
Jag tackar er fina läsare för att ni fortsätter komma hit och läsa. Jag ger er mitt liv och ni får skratta med mig, gråta med mig, bli förbannad med mig, ja ni får vara med mig i hela livet om ni vill. Era kommentarer och värmande ord har många gånger räddat inte bara min dag, utan faktiskt mitt liv. Utan er hade resan varit mycket längre. Tack tack!
Här avslutar jag inlägget. Kramar som dryper av tacksamhet skickar jag. Sköt om er och var rädda om varandra

2 reaktioner på ”Allt jävla skit och tacksamheten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s