Monster är lika med SMÄRTA!!!!! Jag orkar inte…

Sad_love_music1_large

Det smärtar så ända in i …….

Jag mår inte bra alls idag…trodde väl mest det berodde på trötthet men så är inte fallet. Monstret har vaknat och har varit vaket i någon timme nu….Det har koncentrerat sig på den vänstra stumpen och det känns som den ska explodera när som helst. Monstret har gjort ett litet hål som den blåser upp luft i och det spänner som bara den. När jag lägger ner stumpen på ena sidan smärtar det så mycket att jag är tvungen att skrika. De är inte vana vid det här hemma så lite skrämda blir de när jag skriker. Det pulserar i stumpen, precis som monstret har stoppat in ett gammalt hjärta och det bultar på i jämn hastighet. Det har satt klorna i andra sidan på stumpen och nu drar hen klorna längs hela nedre sidan av stumpen med klorna sittandes fast precis under huden och smärtan går inte att beskriva. Det kommer inget blod och det blir inga sår, men smärtan av monstrets repande klor är tillräckligt för att det ska nå toppen på smärtan, precis som ett crescendo, och tårarna droppar på mina stumpar, jag ber monstret att hålla upp men hens gula gluggar stirrar på mig och släpper inte taget eller viker undan. Jag kan se att hen njuter av tortyren, det är så monstret överlever, på min smärta föder den sig. Hen gör ett gurglande ljud och jag förstår att det inte är över, mycket riktigt, hens vattniga ögon stirrar glansigt på mig, samtidigt som hen hånskrattar. Hen tar tag i min vänstra höft och knådar alla muskler så hårt hen orkar och nu håller jag på att svimma av smärta. Jag kan känna febern också stiga, jag hoppas nästan att jag svimmar så kan monstret göra färdigt sin smärtande upptäckfärd längs min ömmande kropp. När hen når mitt knä så knakar det längre ner i stumpen och jag blir orolig över att något har gått i kras. Tårarna sprutar och jag hulkar för att få luft. Till sist börjar, äntligen smärtmedicinerna göra verkan och nu kan jag se att hen är plågad, hen känner giftet sprida sig i hens vener och vet att det alldeles strax är slut. Till sist, inte en minut för sent, faller monstret ihop i en hög och tortyren är över för denna gången. Jag sitter kvar i rullstolen, totalt matt och lealös. Alltså, jag orkar inte mer. Vad är det som händer?? Smärtan har mer än fördubblats sen igår. Förmodligen är det någon form av infektion för jag känner igen smärtans monster när vi ses. Detta är precis vad jag behöver….Lite mer möten med det galna, äckliga, vedervärdiga monstret. Det får bli ett samtal till någon läkare imorgon så blir det väl dags för en kur antibiotika igen. Strunt i vilket, säger jag. Bara jag blir av med denne fenomenala smärtan.

8434187d7b7b2a0f952ef137ba1776c4

Så här känner jag mig just nu…

Jag känner mig sjuk och det beror garanterat på en infektion. Nu ska jag bara behöva åka in och få det bekräftat. Bara för min del är inte så enkelt. Bara för personer utan funktionshinder är enklare då man kan ta sina appostlahästar och promenera till läkaren eller akuten för den delen, men det kan inte jag. Det blir en ganska krånglig deal för mig, beställa sjuktaxi och det blir antingen vårdcentralen eller akuten. Sen måste de hitta ett bra ställe att sticka mig på och det är ingen lätt historia, inte smärtfri heller. Fungerar inte det, måste de sätta nålen i min port a cath och det innebär ännu mer smärta. Det är inga stora saker i och för sig men tillsammans så är det en stor och jobbig sak. Varför i helvete får jag aldrig chansen att vara ifred!!! Ifred ifrån sjukdomar och skit…Jag måste alltid uppsöka vården efter jag har blivit utskriven. Det går ju inte att bara få vara hemma och må bra. Dessutom har jag chansen att bygga upp ett immunförsvar som klarar av barnbakterier…Mitt immunförsvar försöker, det bygger en mur omkring mig, sen kommer en bakterie, stor som en smilis och med ett hånflin, blåser på muren och vips! så är muren nere för räkning och jag är helt oskyddad för alla små smilisar som kommer efter den första…Roligt, eller hur?? Nej inte ett dugg. Hade jag sluppit se en vit rock på ett par månader så hade det varit lika med himmelriket. Jag menar himmelriket här på jorden. Jag ska prata med min läkare imorgon och förklara, jag känner min kropp otroligt bra och därmed så vet jag att det inte är som det ska och smärtan i vänstra stumpen är så intensiv och då sitter min infektion där. Jag brukar aldrig ha fel. För då finns chansen att jag slipper åka in och träffa läkaren, då kanske det räcker med att pratas vid via telefon. Blir det värre så får jag klart åka in.

Sad-Love-Pictures-Wallpapers-5

Vacker men lite sorglig bild

Hedda verkar till att ha funnit sig tillrätta och hon är en mycket klok och vacker hund. Vi har haft mycket besök och inte en gång hon har gett skall. Hon viftar på svansen och visar en enorm glädje för att det har kommit någon genom dörren. Det går inte att vara ledsen när du ser henne. Hon gör människor glada, det lovar jag. Att hon älskar Kent över allt annat är tydligt. Idag när han tog cykeln för att handla något enkelt så for hon som ett spjut mellan ytterdörren och dörren till vår uteplats, hon gnydde och hängde slokat med öronen. Till sist lyssnade hon på mig och kröp upp i mitt knä och där kunde hon få lite tröst. När Kent anlände hem igen så så hon honom på cykeln i fönstret och jisses vad hon for. Hon jagade ut till ytterdörren, vidare till den andra dörren och där har vi ett fönster i övre halvan på dörren, hon hoppade upp och ner för att kunna se ut. Detta scenario avgjorde saken, Hedda är inte min hund, hon är Kents hund och jag kommer få nöja mig med resterna när han inte är hemma. Det gör mig faktiskt ingenting. När Kent mår bra och är glad, så är jag det också. Vi kan dela på henne, det spelar ingen roll. Vi kan njuta tillsammans allihopa. För vi är ju ändå en familj.

Nu allra finaste du, säger jag godnatt. Inte för att min kropp har några planer på att sova men jag tänkte mer på dig. Du kan ju inte lyssna på mitt pladdrande hela natten. Kramar och energibollar sänds ut i paket ikväll. Behöver du inte något av det, så låter du bli. Behöver du bara en kram, så kanske du kan lämna vidare energin till någon som behöver den. Sköt om dig nu, var rädd om dig och dina nära och kära så hörs vi snart igen ❤ ❤ ❤


vi snart igen. Over and Out ❤ ❤ ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s