En liten önskan, rädsla för imorgon och Hedda

wpid-fb_img_1435439010208.jpg

En liten önskan

Godmorgon allra finaste du. Nu har jag gjort det enkelt för dig men även för mig som avskyr krångliga adresser när jag ska någonstans. En liten önskan har nu adressen En liten önskan nej, det är en länk dig men om du vill så kan du skriva in http://www.facebook.com/enlitenonskan så kommer du också dit. Nu till denna dagen. Jag har fortfarande grymt ont i stumpen och höften efter fallet. Men inte så långt kvar till tiden på ortopeden och fram till dess så får jag vila lite mer helt enkelt. Jag klarar ju inte av att sitta uppe alldeles för länge i denna älskade rullstolen utan efter en stund börjar det göra riktigt ont i min stump och det finns bara en väg då och det är sängen. Så dessa dagarna har jag legat mycket. Jag försöker läsa en bok men jag somnar istället. Mina nätte är ju piss och det är också en orsak till att jag är så trött på dagarna men framför allt så snor min smärta den mesta av energin. Aldrig något som är riktigt bra, nej det måste alltid vara något som sätter pinnar i hjulet.

Jag både längtar och räds inför imorgon. Jag vet hur nerkörd man kan bli av dessa biståndshandläggare. Det är mer än en gång som jag har lämnat ett möte med tårarna nerskvalandes för kinderna. De är minsann inte lätta att tas med. Fast sanningen här hemma är den att det fungerar inte. Meningen var ju att proteserna skulle vara på, men när de inte är det så måste jag ha hjälp med mängder av saker och jag kan ju inte ringa hemtjänst varje gång jag vill ha en kopp kaffe flyttad. Det är omöjligt att köra samtidigt som du bär något det går ju inte köra med en hand för då går rullstolen i en cirkel. Jag måste sätta mig ikväll och skriva en lista på vad det är jag får hjälp med dagligen så det kan läsa tiderna och förstå vad vi gör. Det kommer inte fungera med hemtjänst, det går bara inte. Jag såg bara hur lång tid det tog innan de kom när jag ringde på larmet och låg på golvet. Det var en halvtimme, tänk om jag nu skulle vara jättekissig, tack vare min blåsa har blivit som den har blivit så får jag inte någon förvarning. Jag blir kissig sen måste jag på toa med en gång. Det finns faktiskt gånger då jag misslyckats komma hela vägen och det har kommit lite grann i trosan. Förnedring på högsta nivå. Visst det är bara att tvätta sig och byta trosor, men om jag då ska vänta på hemtjänst. Vad händer då? Då sitter jag förmodligen i rullstolen? Ska jag behöva kissa ner mig i rullstolen? Nej så minsann. Det måste gå att få annan hjälp. så är det bara. Det är så mycket att tänka på. Om jag vill ta en längre tripp med bil, hur gör jag då? Kan jag ta på mig proteserna är det inga problem men annars då? Vi får väl se vad de har att säga imorgon.

Så var det där med sommar…pust! Idag hade jag tänkt be Kent om en längre tur ute i naturen, man jag kan säga att vädret är inte så lockande. Det är väldigt grått och tråkigt. Precis när jag vaknade imorse så såg det ut till att bli lite finare väder, men nej. Det kanske blir bättre framåt dagen, annars får det bli filmdag idag efter städningen, vill säga. Sen ska Hedda bada idag också, hon är lite smutsig på magen. Det är lite svårt med en vit hund, men tack vare att jag kammar henne så ofta brukar hon inte vara så skitig, sen bråkar vi alltid när vi ska tvätta runt ögonen. Det är det värsta hon vet. Kan hon smita undan, så kommer hon göra det alla gånger om. Hon är för härlig vår Hedda. Grannen brukar säga, att hon ser så farlig ut, en riktig best! Det gillar Hedda för då tror hon på allvar att hon skrämt någon. För speciellt skräckinjagande kan jag inte kalla henne. Ibland när hon ska få godis så fäller hon ut sina öron och då blir de som två paraboler och sen för hon fram sitt lilla underbett och visar den nedersta tandraden och då kan man inte annat än att skratta, för hon är så söt. Sen har hon kommit på en sak till och det är när hon hittar något hon tycker om, det behöver inte vara ätligt, så gömmer hon det. Så nu har vi kommit på att under vårt bord i vardagsrummet, precis i mitten där lägger hon sakerna, och eftersom det är precis i mitten så ser man inte det heller. Så numera innan vi dammsugar så får vi tömma Heddas gömma först, för där vet man aldrig vad man ska hitta. Sist var det någon lego, en godisbil, en tom toarulle och hennes eget ben. Benet var tyvärr det enda hon fick behålla, jag gissar dessutom att hon inte gillar Ahlgrens bilar. Ja hon är fin, vår Hedda.

Nu avslutar jag detta inlägget, vi får se om jag skriver mer idag. Kramar om dig hårt för att ge dig kärlek. Energin vet du var den finns, Sköt om dig nu och var rädd om fina dig, så hörs vi snart igen ❤ ❤ ❤

2 thoughts on “En liten önskan, rädsla för imorgon och Hedda

    • Jo jag har ett sådant bord men det är klumpigt och stort så jag kommer inte i mellan och dessutom når jag inte ens vasken om jag inte håller på att försöka ställa mig sidledes men slår oftast i handtagen i skåpen då. Tack för ett kanon bra tips. Kram Marie ❤ ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s