Mycket folk idag, skoj, men lite jobbigt

Då var kvällen kommen och jag har faktiskt inte vilat en gång idag. Jag har försökt men det blev en total omöjlighet. Att barnen och Jocke förde lite liv när de spelade, det kunde jag fixa. Det blev dock värre när Caroline, Cornelia och Caspian kom för då blev Alice eld och lågor. Sen tar det en stund innan hon lugnar sig, om man någonsin kan säga det om den hunden. Ikväll jagade hon sin egen skugga, pep, tjöt och ylade om vartannat när hon inte kunde fånga den.
Alltså den hunden är extrem. De kom ju vid middag idag och inte en enda gång hon har vilat. Hon är överallt och ingenstans. Hedda fixar inte det riktigt och tycker att Alice är för stimmig för att leka med ens. Alice brukar försöka få igång Hedda men det går Hedda inte på. Här är ett foto på båda om det är någon som missat det innan.

image

Jag har alltid sagt att Alice har en speciell plats i mitt hjärta och kommer alltid att ha. Delvis är det hennes häftiga personlighet som gör det. Det finns alltid skratt runtom henne för att hon hittar på så mycket och många saker en hund aldrig i vanliga fall gör. Hedda är också en hund som vunnit mitt hjärta. Så olik Alice. Snacka om att vara varandras motsatser. Nej det är för härligt med djur. Hade jag varit frisk och haft råd, så hade jag bott på en gård med mängder av djur. Då hade jag varit den lyckligaste kvinnan i världen, tror jag. Mycket jobb såklart men är det något man gillar att göra så blir det inte så tungt.
Jag funderade ikväll vad vi skulle vara utan våra barn och svaret är ganska enkelt, ingenting. Visst blir man trött ibland när barn efter barn dönar in genom dörren och ibland barnbarnen också, men jag skulle aldrig vilja vara utan det. Vilket tråkigt liv det hade varit. Det är bara ibland det blir lite för bra, som idag då. Men när de är här och snackar så springer tiden iväg och jag kan för en stund glömma min smärta. Idag blev det för bra och jag fick stanna i sängen och äta min middag. Det är klart att jag vill vara med och då är jag dålig på att lyssna på min kropp och då tar den stryk och till sist säger den ifrån och då har jag mig själv att skylla.
Jag har börjat fundera mer och mer på detta med personlig assistent och det jag tänker på är hur många timmar det kommer bli och hur man då lättast lägger upp det, men förmodligen löser det sig per automatik. Jag är lite förvånad över mig själv, att jag inte tyckte det var jobbigt att få dessa papperna och läsa vad biståndshandläggaren hade skrivit och även få läsa läkarintygen. Men det kändes inte ett dugg jobbigt utan bara skönt. Äntligen är det på gång. Det är tufft att ha det så här. Att äntligen se en ljusning är stort.
Nej nu ska jag spela Pet Rescue, som Jocke visade mig idag. Jag som äntligen slutat spela Facebook spel. Jaja nu har jag något att göra i alla fall.
Godnatt kära du. Kramar får du och energibollarna. Sov gott så hörs vi snart igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s