Härligt att vara igång igen….men fortfarande tungt

tra7

Mitt senaste projekt

Hej allra finaste. Som ni ser på bilden är jag igång på riktigt. Det är ett smycke till hund eller katt. Mängder med pärlor. Det är 20 pärlor brett och 176 rader långt, så det har tagit sin tid att sy det. Jag la upp det igår på några sidor och det tog inte lång tid innan första beställningen kom. Fast hon ville ha det som eget armband och det går jättebra. Men det är just detta jag måste bli bättre på. Just nu är det allt eller inget. Så jag sitter och pärlar så fort jag kan och sen blir klockan så mycket och jag är svintrött och därmed orkar jag inte blogga. Det sämsta med det är att jag känner mig allt mer deppig och arg. Bloggen är som sagt min ventil, så nu måste jag fortsätta blogga som vanligt, pärlorna får vänta. För om jag inte mår bra så kan jag ändå inte pärla. Bloggen är ju en del av mig  och mitt liv, så nu är det bestämt. Jag ska blogga varje dag och göra mig av med ovälkomna känslor, så är det bara.

Att vara igång och pärla igen betyder också väldigt mycket för mig, för då går tiden fortare också. Innan har jag gått och lagt mig och vilat när jag har haft tråkigt, nu behöver jag inte det. Den tekniken jag håller på med nu heter Peyote och det är en teknik som härstammar ifrån indianerna. Tekniken är väldigt rolig att arbeta med och det är väldigt snyggt. Så första beställningen blev ett armband i rosa med svarta tassar och det började jag med igår, det fanns fler som ville ha extra bilder, så har jag tur kommer det fler beställningar. Sen är det dags att börja med ett helt nytt projekt vid sidan om för annars tröttnar jag. Det är inte lika roligt att göra samma mönster fler gånger men jag gör såklart det för att få nöjda kunder.

Det var skönt när Sandra med familj åkte hem efter tillbringat en vecka här hos oss, men jag måste erkänna att det blev väldigt tyst och den första dagen kändes det konstigt. Nu är allt som vanligt igen. Emil har inte varit ute och tränat så mycket sen de åkte och det är synd, för han behöver göra av med sin energi. Vi får väl se om han står kvar vid sitt beslut att börja träna Par cour, jag har pratat med en av ledarna så det kommer igång i september. Sen var han lite intresserad av handbollen, kanske kommer han träna både och. Han behöver aktiviteter så det hade varit perfekt men han måste vilja det själv.

Det värsta med sommar och semester är när man som jag har skickat in papper och väntar på beslut ifrån alla håll och kanter. Vi blev ju beviljade anhörigbidrag, men hon som sköter utbetalningen av det har semester fram till den 17:e augusti, så innan dess verkar det som vi inte får några pengar. Jag har ringt och pratat med hennes kollegor men tydligen är hon den ende som kan allt om just det bidraget. Jag tycker dock det är väldigt konstigt för vad händer om hon blir riktigt sjuk eller något annat, vem ska då sköta det. Hon jag pratade med kunde inte hitta brevet vi hade skickat till kommunen, och det känns inte alls bra eftersom det både finns kontonummer och mitt personnummer. Hennes försvar var att det säkert låg någon annanstans eftersom det var sommar och semester, så jag gillar inte det alls. Sen sa jag till henne att brevet var skickat till den specielle handläggaren och borde därmed ligga där hennes post ligger. Hon säger att hon har tittat där och att det inte finns där, det gör mig ännu mer orolig. Nu har jag bestämt mig för att ringa på måndag och prata med någon överordnad för det kan inte vara möjligt att det enbart finns en person som jobbar i kommunen men anhörigbidrag. Det skulle ju aldrig fungera om hon inte hann lära upp någon ny om något skulle hända, så jag köper inte det fullt ut. Vi får väl se vad som händer på måndag.

Personlig assistans ligger också och väntar på beslut. Hon är tillbaka den 10:e augusti och då kommer det nog ta lite tid till eftersom det säkert har kommit in massor med nya saker till henne på hennes semester. Det var precis likadant förra sommaren när jag bodde på Stafvre, då stod allt också stilla och det är smått irriterande, samtidigt som jag förstår att alla behöver semester. Det finns inte mycket att göra mer än att vänta och se glad ut.

Mitt sökande efter mig själv fortsätter och jag försöker verkligen hitta saker som är jag. Innan hade jag städningen som ett slags skydd. Hade jag några tankar och funderingar så kunde jag alltid städa för då kände jag igen mig själv. Nu har jag mer eller mindre tvingats att sluta städa och därför kan jag inte använda just det för att känna mig bekväm. Det är svårt att finna harmoni, ibland hittar jag det och får behålla det en stund, men sen kommer de mörka tankarna och då är det allt annat än harmoni. Just nu är vår ekonomi riktigt trasslig och det är skitjobbigt. Vi väntar ju på pengar från ett par, tre håll och när de inte kommer så blir det tuffare och tuffare. Det är maten som blir jobbig nu i augusti. Får vi inte in pengar efter denna helgen så vet jag för tillfället inte vad vi ska äta. Det gör ont i magen varje gång jag tänker på det och lyckas jag inte fixa det, så vet i katten vad vi ska hitta på. När vi har det så här tufft så är det svårt att tänka på något annat, det är svårt att fortsätta vara positiv helt enkelt. Ibland lyckas jag ändå, tack vare pärlorna. Ibland så är det Kent och Emil som får mig att glömma en stund. Men ganska snabbt letar sig tankarna tillbaka igen och jag känner olust och smärre kaos. Samtidigt borde jag ha lärt mig att pausa ifrån just sådana tankar, eftersom jag vet att istället för att ta tag i problemet när det är verklighet, så lider jag mycket mer än vad som behövs. Dock tror jag att det är fler som har det problemet, att tänka på det som kanske kan hända, istället för att ta tag i det när problemet är verklighet. Kvinnor brukar ha en tendens till att göra det mer än män. Fast det är inget roligt att leva så här längre, både jag och Kent har nog konstaterat det. Därför känns det extra jobbigt nu när allt liksom hänger i luften. Hade mitt brev hittats på kommunen så verkade det som att hon jag pratade med där kunde göra en utbetalning och det hade räddat mycket. Likaväl som om jag får ett positivt besked när det gäller assistans, för då börjar ju Kent få lön och då klarar vi oss utan problem. Men som sagt, vad hjälper det oss just nu? Det sätter inte mat på bordet….

Hedda mår alldeles utmärkt och blir behandlad som den prinsessa hon är. Nu måste hon trimmas och då är det såklart semesterstängt. Nu öppnar de på måndag och då måste jag fixa pengar till det för hon är riktigt långhårig nu. Jag borstar henne varje dag och det är hennes mysstund, hon älskar att bli borstad, så hon lider inte av sin päls, utan det är mer jag som tycker att hon ska ha kortare päls. Jag kommer fortsätta borsta henne ändå men det behövs inte göras varje dag då. Halsbandet som ni såg på fotot passar Hedda men just nu så syns det inte när hon har det. Jag ska göra ett annat till henne i andra färger eftersom hon är mest vit. Såklart att min fina prinsessa ska ha ett smycke. Hon har ju redan två, och detta lär inte bli det sista heller. Hon måste ju också få känna sig fin när vi ska ut eller vi är bortbjudna. Hon skänker mig mängder med glädje och skratt, så hon gör min vardag mycket enklare. Varje gång vi har varit och handlat om det så bara har tagit en liten stund, så visar hon klart och tydligt sin glädje när vi kommer hem.

Dåså, jag avslutar här för idag, men nu kommer jag skriva varje dag igen. Kram på er alla. Sköt om er och var rädda om varandra så hörs vi snart igen. ❤ ❤ ❤

6 thoughts on “Härligt att vara igång igen….men fortfarande tungt

  1. Det händer att jag inte hinner skriva jag heller. Mår jag dåligt så brukar jag skriva av mig men jag kan även sätta mig och pärla och göra fina saker med scrapbooking.

    Jag har en tävling på gång i min blogg om du är intresserad och vara med. Vill du inte vara med så kanske du kan tipsa dina läsare om den? Man kan vinna ett valfritt smycke.

    http://www.sjubarnsmamman.se/tavling/vinn-ett-valfritt-smycke/

    Du får ha en fin dag vännen ❤

    Gilla

  2. Hej! Väldigt konstigt att de kan ligga nere med utredningar och utbetalningar för att det är semester, de borde väl ha vikarier eller att personalen har olika semesterperioden. Folk behöver väl sina pengar, det hade jag ifrågasatt. När du får pengar för anhörigvård eller vad det hette så kolla om du inte får det retroaktivt. Kent har ju varit hemma och hjälpt dig ett bra tag, då han inte har kunnat söka jobb. Hoppas det löser sig. Kram

    Gilla

  3. Hej Mia! Beröm till dig som är så duktig med ditt pärlande, så att du glömmer både blogg och att vila. Jag blev jättesugen på att få köpa ett halssmycke till min hund. Han som är min bästa vän, får mig att skratta och tröstar mig när jag gråter. Det sköna med en hund är att det behövs varken ord eller förklaringar. De känner av hur man mår.
    Min hund är en svart dvärgpincher, hans halsomfång är 32 cm. Han är ju korthårig och svartglänsande så ett halsband skulle synas så fint på honom. Skulle gärna vilja ha ett blått, gärma ljustblå pärlor samt med svarta ”tassar”” eller något annat svart mönster.
    Hoppas verkligen att du har lust och ork att göra ett sådant till min fina hund. Du har ju min adress sen tidigare, även mail. Om du talar om hur mycket du vill ha, så sätter jag in det på ditt konto.
    Det får naturligtvis ta den tid det tar. Det finns ju förstås även annat att göra på sommardagarna. Det har varit så skönt nu när solen orkat titta fram. Varje gång jag går ut med hunden, så har jag med mig en påse och plockar blåbär. Orkar inte så många varje gång , för då värker rygg och knän. Fast när man slår ihop det lilla varje dag, så växer litrarna i frysen. Sonen min, älskar blåbärssylt till pannkakorna. Han blir riktigt lycklig , när det serveras. I dag har jag legat ute i hamocken och läst en svensk deckare, då är jag lycklig. Stor kram till dig Mia, från Lena

    Liked by 1 person

    • Hej min fina Lena…Ja jag har blivit biten av pärlmani igen, det är riktigt roligt men jag måste lära mig att pausa ifrån det på ett vettigt sätt, men det kommer. Såklart att jag gör ett halsband till din vovve. Börjar på det idag, har precis gjort klart en beställning. Det blåa pärlor jag har är mörkblå och sedan en isblå som går mot turkost och den kommer jag använda, för den är så vacker. Påminner om ett gnistrande, blått hav i solen, så vad kan passa dig bättre. Det tar någon dag att göra, men såklart meddelar jag dig när det är färdigt.
      Jag tar fortfarande vilopauser och går och lägger mig, jag orkar inte en hel dag ännu. Det kommer längre fram, det vet jag men det är inte lönt att stressa fram det. Just nu är jag på väg in i sängen och då kom jag på att jag ville svara dig men det blev inget långt svar, så kanske skriver lite senare idag….många kramar till dig, fina Lena. ❤ ❤ ❤

      Gilla

  4. Hej vännen!
    Hoppas att du förstår hur glad du gjorde mig med att genast svara med ett okey till hundhalsbandet. Pärlor vars färg för tanken till havet låter helt underbart. Du kommer dessutom, till våren, få de hur snygg han blir i halsbandet.Jag har bestämt mig för att alltid ta med hunden till Spanien. Vi har haft snälla hundvakter men det har aldrig fungerat helt ut. Dessutom saknar jag min lilla kille när vi är borta under längre perioder. Han har alla vaccineringar som behövs, han är chippad och har eget pass. Tack och lov, är han tillräckligt liten för att få åka innuti planet. Att ha honom ensam i ett rum vid bagaget skulle jag ha väldigt svårt för, med incheckning, resa och väntan på bagaget blir det säkert 6 timmar och tänk om det skulle bli förseningar, usch och fy.
    Nu hoppas jag att turen kommit till dig och oturen försvunnit. Att du får ha ett lugn hemma och framförallt i själen. Att du hinner komma ifatt dig själv. Klara av att ta in att du fortfarande är samma Mia men samtidigt en ny Mia. Det tar nog ett tag både för kropp och själ att förstå.
    Jag som läser allt du skriver har hela tiden, känt en sådan ömhet för dig och framför allt en sådan otrolig stor beundran inför ditt sätt att hantera livet. Du har vågat att visa dig och dina känslor, precis som de är. Det är inte en självklarhet att man vågar och även där känner jag en stor beundran över ditt mod.
    Finaste Mia fortsätt att vara den starka, modiga och känslofulla Mia som du är!
    Många kramar till dig från Lena, banne mig en puss också.

    Liked by 1 person

    • Hej du fina vän. Nu är halsbandet klart och det är underbart, färgerna blev perfekta. Jag tänkte skicka din vinst samtidigt med halsbandet. Hoppas att allt är bra med dig. Själv är det si så där, infektionen känns inte riktigt bra,. Vi hörs snart igen. Kram fina du ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s