En ny liten nattgäst…

autocompress1453299335683.jpg
Jocke och Linneas lilla tillskott

Buenas noches, mejor que….

Då var det kväll igen och det var väl fasiken vad tiden ska springa iväg då…På fotografiet så ser ni Hello Kitty och det är Jocke och Linneas nya bebis. De skaffar bara fler djur, så där får jag väl vänta på en bebis då. Nej, då det gör ingenting om de väntar. Jag och Kent har att göra ändå. Ett mycket kärt nöje om du frågar mig. Ja, tiden har verkligen flugit iväg idag. Det är nog delvis för att vi hade sovmorgon men ändå. Vad har vi då gjort idag? Ingenting, är svaret. Jag tycker att vi behövde en dag utan för mycket krav nu när vi var barnlediga. Sedan har jag flyttat in i hobbyrummet igen. Där har jag i stort sett inte varit alls sedan jag kom hem. Jag hittade en bok på Mofibo som jag ville läsa och sedan var jag igång igen. Dock är det inte pärlorna ännu, utan jag har gjort en pytteliten docksäng till Stefanies, Hello  Kitty, som hon fick i julklapp. Hon var så bekymrad över sängen innan hon skulle hem igår. Hon gav till och med mig virknålen så att jag kunde fortsätta virka. Sen försökte hon övertala Paddy att hon kunde absolut inte åka hem utan den. Hon var arg och sedan ledsen. Jag lovade att jag skulle göra den färdig med både täcke och kudde. Nu är sängen och täcket klart med spetsar och allt. Paddy hämtar väl upp den här när han kan så får hon den. Hon längtar så efter den och kommer bli så glad. Sedan har jag lovat henne fler kläder till Hello Kitty men jag får göra lite annat i mellan.

Ja, vi har en ny liten sovgäst. Han heter Caspian och det är hans första natt utan mamma någonsin, så lite nervös är jag ändå, fast jag tvivlar inte på att vi inte klarar det. Det är väl mer hur han kommer sova och lite sådana funderingar jag har. Just nu så ligger han i morfars knä för att somna. Jag hör han prata fortfarande så sover gör han inte ännu.

Caspian sötnos
Mormors prins

Visst är han en sötnos? Mormors prins som har blivit en riktigt stor bebis nu.

Sen till sist så har jag pratat med Sandra och fått dagens uppdatering. Michelle har haft några dippar ikväll, men  det är inget farligt utan det är väldigt korta dippar och det är som hon glömmer bort att andas. Hon har löst det själv alla gångerna och efter att de la till en extra puff syrgas så fungerar det igen. Hon kan minsann hon. Sandra hade i alla fall fått skrämselhicka då alla siffror på skärmen sjönk och jag kan säga att det är riktigt otäckt innan man får reda på att det inte är något alls att oroa sig över. Idag har Sandra haft det tufft i Lund. Det är jobbigt när man är där själv. Man känner sig ensammast i hela världen. Trots att det finns mängder med folk så vill och känner man inte för att prata med någon annan. Det är familjen man vill ha, men tyvärr så går det ju inte, utan det är bara att stå ut, det finns inget annat alternativ. Även om det med tiden blir jobbigare dagar, så finns det mängder med bra dagar också, det känns bättre för varje dag som går. Hon har ju inte varit utan de andra barnen så många dagar innan och nu plötsligt så ska hon vara ensam. Visst finns Michelle där, men det är jobbigt. Man känner sig väldigt kluven. Men jag kan lova att om hon  hade åkt hem så hade hon inte fixat det heller. Så man får helt enkelt välja det alternativ man innerst inne vet man måste, och då lovar jag att hon väljer att stanna hos Michelle.

Nu så tänker jag avsluta detta inlägget. Godnatt, finaste du. Vi hörs med all säkerhet någonstans imorgon. Många kramar av kärlek och lika  många tack för  att du finns här hos mig och läser min text ❤ ❤

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s