Ingen bra dag idag…

Hedda

Hej, finaste…

Då var det kväll igen och jag mår ärligt talat skit. Näsan rinner, ögonen rinner, jag fryser och ibland har jag frossa…Varför i helvete, tar det aldrig slut??? Varför ska det alltid, alltid vara något?? Det hade varit trevligt att vakna en jävla morgon utan smärtor. Nu när jag är genomförkyld så har jag ännu mer ont i kroppen och det beror naturligtvis på febern, men varför? Ja, den frågan lär jag aldrig få något svar på. Idag har jag inte presterat ett enda dugg, mer än suttit framför den här skärmen. Snart ska jag dock byta skärm till TV:n. Ibland undrar jag vad livet går ut på, även om det inte är så bra att fundera över det. Det har säkert en mening och när jag mår bra, så har jag inga som helst problem att hitta meningar med livet. Det är bara när jag är så här tjurig som hjärnkontoret inte fungerar.

Visst är det ett fint foto på Hedda. Det stämmer dessutom med texten också, eftersom jag själv har skrivit den. Men det är precis så. Jag ska visa en bild till snart, där hon ligger på en filt nedanför mig när jag sitter här i hobbyrummet. Hon la sig under min rullstol varje gång jag satte mig härinne och till sist så tänkte jag att hon måste ju ligga mjukt och därför la jag filten där. Sedan var det lite för att ibland så glömmer jag att hon är där och reagerar hon inte tillräckligt fort så kan det hända att jag kör över någon pyttebit av henne och det är inte bra alls. För övrigt så måste jag berätta att jag har lagt ut tre filmklipp på min nya sida, om du vill se dem så klicka på länken. Kampen för livet (nya) Det ena klippet är på Michelle, vår fina prinsessa. De två andra är på fina Hedda. Ja du kommer själv se hur mysig hon är. Men här är bilden med filten i alla fall.

hedda

 

Ja, hon är verkligen för mysig….jag vet inte hur jag levde innan vi skaffade Hedda.

Jaha, dagen idag då..När jag hade fått iväg Emil till skolan så gick jag och la mig igen för att jag mådde helt enkelt skit. Jag sov till 12.20, kan du tänka dig det? Vilken jävla ångest!! hur ofta sover jag så länge? Aldrig! Antagligen så behövde min kropp lite extra sömn. Ytterligare ett bevis på att jag inte mår som jag ska. Jag väntar ivrigt på svaret ifrån mina prover, jag vill så gärna veta. Men ändå inte…snacka om att vara velig. Det är jag i ett nötskal. Som jag har berättat om i tidigare inlägg så fick jag en medalj när jag avslutade min behandling, på den stod det, Keep it Simple! Det har jag väldigt svårt för. Jag har katastroftankar varenda dag och hela tiden måste jag sortera…Därför så stämmer den medaljen ypperligt, och det visste klart de som arbetade där om. Jag är komplicerad, så enkelt är det, eller så svårt är det.

Jag har scannat in ett intyg som jag har fått av en läkare för att förtydliga vissa saker för Försäkringskassan, när jag nu sökte bilstöd. Naturligtvis har jag tagit bort de delar som inte bör visas på allmän plats. Men titta och begrunda…

Läkarutlåtande

Läkarutlåtande2

 

Det är både roligt men ganska sorgligt…Ja, gående kommer jag aldrig att bli, det har jag konstaterat för länge sedan. Att se det svart på vitt är en annan sak. Fast jag tror nog att FK kommer att fatta vinken, eller vad tror du?

Igår var syster yster här på kvällen och förgyllde Emils dag. Han fick 300 kronor av henne i present och det blev han jätteglad över. Jag själv blev överlycklig för att jag fick träffa syrran. Det var ett tag sedan nu. Sen gick Sandra och Paddy tillbaka till sjukhuset och Anton ville stanna här. Såklart han fick. Ikväll har vi bytt barn helt och hållet. Emil är hos dem och vi har deras barn här. Jag kan lova att sova är det sista de tänker på, för just nu håller de låda inne i sovrummet. Så jag måste nog avsluta inlägget här. Vi hörs snart igen. Kramar i massor sänder jag dig och energibollar också om du behöver en eller två.Sköt nu om dig ❤ ❤ ❤