Yes, fortfarande hemma….

Älskade familj

Hej, finaste….

Japp, jag är fortfarande hemma. Så mina böner går idag till att jag får stanna kvar hemma. Detta collaget är till min underbara, fantastiska, fenomenala, älskade, ödmjuka, hjälpsamma familj….Jag älskar er så otroligt mycket…det finns inga ord. Tack för att ni finns där alltid…Jag önskar er en underbar påsk, som delvis ska firas här. Påskafton är det fullt ös här hemma….Jag och Kent kommer förmodligen vara redo…Jag tänkte om jag satte oss i mitten i collaget så stämmer det ju. Alla dessa underbara, älskade, fina människor strålar ju ut ifrån oss. Vi är början…

Det är så svårt att bara ta med ett foto eller två när jag börjar med collagen. Helst skulle jag vilja ha fler, men det går bara inte. Jag får vara nöjd så här….Livets bilder är under pågående byggnad.. Många händelser som måste förklaras och många, många foton….Jag har inte en aning hur jag ens ska kunna sortera bort något. För mig är alla lika viktiga, men grejen är att det är historian, vår resa, som ska byggas i bilder,

Jag har nu bestämt mig för att ta vidare Slaget om Fibbla, samtidigt så tänker jag skicka vidare Jag drog livets Nitlott också. Det finns olika förlag för olika sorts böcker. Det räcker att man ibland skickar in något kapitel för att få veta om det är lönt att fortsätta. Sen får det väl bli pinsamt att bli ratad då….Jag kommer överleva det också även om jag då får ett facit på hur jag egentligen skriver. Alla kan skriva, men alla kan inte få läsaren att se bilderna framför sig som film. Det är svårt att beskriva många saker…det har jag fått träna mängder på i supporten, när kunden förklarar hur det ser ut hemma hos dem när de hade tekniska problem, eller att jag skulle leta upp deras router, sen förklara hur den såg ut, vilka lampor som skulle lysa, serienummer ska vi inte snacka om. I tv-supporten var det ofta äldre människor också, då kunde det bli långa samtal. Så det är svårt att beskriva något för någon du inte kan se…Men jag måste ge det ett försök. Jag kan inte bara släppa taget..Nopp, funkar inte.

 

Hit gick vi för någon stund sedan.. Innan dess så var Jocke och Linnéa hemma och gratulerade Emil för de var sjuka när vi hade kalaset. De hade köpt tårta…..hrm…ett big no no för min del, men lite måste jag unna mig, det är ändå påsk. Emil fick ett jättestort påskägg fyllt med godis och ett presentkort på 300 som vi kan handla på HM för, och det behövs. Jaha, åter till torget då…tror du att jag handlade något…japp. Men det visar jag imorgon när det är pyntat och klart….Sen ikväll så ska Kent steka sillen som ska läggas in, köttbullarna ska också göras och påskskinkan med…Som jag sa till Kent. Jag fick ingen julmat, så nu får jag passa på att äta påskmaten istället, såklart..

Robin

Här är då killen som Jocke umgicks med i större delen av hans tid till vuxen. Robin, heter han och visst är han snygg. Jag saknar honom, jag har inte sett honom på evigheter….Läser du, Robin, så glad påsk och ha det underbart….

Nu tror jag att inlägget är lagom för nu…Jag mår mycket bättre, varit utan tunga smärtstillande i en vecka nu och energin vänder åter sakta. Jag vilar inget på dagarna längre, sitter inte och somnar i rullstolen. Jag om känslorna har våra duster varje dag. Skit samma säger jag, för både jag och de som har sett mig nu märker att jag är piggare. Så..jag måste berömma mig själv lite. Jag har varit duktig, visst det är inte över, men snart…Påsk kramar till dig…så många du orkar ta emot. Energibollarna släpper vi taget om nu, det är ju vår, energi finns ute!! Du och jag, finaste, vi hörs snart igen…<3 ❤ ❤