Godmorgon finaste…
Ja, egentligen så är det inte morgon längre, det är snart lunch. Natten har varit jobbig. Somnade till vid 3 och gick upp vid 5, lyckades slumra till vid 8 igen. Då drömde jag att det blev vinst på något spel och vi vann 85 miljoner. Jag gick in i varenda butik jag kunde, designade kläder och jag hittade en ursnygg topp som kostade 775 kronor och först ryggade jag tillbaka men sedan kom jag på att vi var rika så då köpte jag den. Jag skänkte mängder med pengar till olika hjälporganisationer, betalade skulder….total lycka!! När jag vaknade så var första tanken..ÄNTLIGEN!!! Två sekunder därpå var vi lika fattiga igen..Så var det med den drömmen..
Det här såret sitter på högra stumpen, det är inte ens den som är svullen. Det är nytt..Varför i helsefyr får jag inte vara ifred. Jag bestämde redan igår att det var dags för att söka igen idag. Feber, smärta från helvete både i vänstra stumpen som hotar att explodera och sedan ni det äckliga såret nedtill. Som sagt så kollade Kent det igår och det har inte blivit bättre, nej, det är sämre och det känner jag ju också. Att sitta på ett stort, öppet och infekterat sår är inget jag rekommenderar, det gör ont!!! Nu tillkommer dessutom ett nytt sår. Ja det har varit en pytteliten ruva där innan så jag höll på smälla av när jag såg det idag..Det skriker infektion, infektion….haha, där fick du!! Ja för jag har ju inte tillräckligt. Bara kasta lite till åt mig..Är det konstigt, fina, att jag inte vet om jag orkar resa mer något mer nu…
Finaste vovven Hedda njuter av morgonsolen. Inte ens det kan göra mig glad. Ovanpå allt detta med sjukdomarna så har jag släppt de antidepressiva och det gör att allt jag tryckte undan innan kommer tillbaka nu..Händerna är luften, jag sträcker mitt ansikte mot himlen, tårarna forsar ut och jag skriker….Aahhh, Gud hjälp mig nu, hjälp mig att överleva, hjälp mig att finna en mening, hjälp mig orka, hjälp mig vidare….Du, fina…jag vet inte om jag klarar mer…
För tillfället försöker jag nå läkare som kan tala om för mig var jag ska ta vägen…Snälla, fina…ha tålamod med mig. Ge inte upp hoppet om att du en dag ska få se lycka och glädje hos mig…Stanna kvar, jag behöver dig…Ge mig modet att fortsätta kämpa. Stannar du, fina?? Gör du det så ska jag försöka hitta en väg tillbaka, den må var krånglig, snäv och jobbig, men någonstans, någon gång så står jag på andra sidan, i trygghet, då kan jag vända mig om och se tillbaka. Se stigen, se mörkret men vänd om och fortsätta vandra i ljuset…Fina, stannar du kvar??
Jag vill inte känna mig ensam mer, jag vill inte må dåligt något mer…Ännu en gång så ställer jag frågan, vilket brott har jag begått som förtjänar att straffas så här?? En gång ska jag resa mig igen, en gång ska jag se på framtiden med tillförsikt, en gång ska jag åter känn lycka, en gång ska jag känna att jag har vunnit striden…Kampen för livet…
Jag avslutar här så länge, och jag kommer hålla dig uppdaterad om vad som händer. För tillfället har jag fått besked på att jag måste ha pratat med gynekologmottagningen innan jag kan söka på akuten. Jag har ringt till 1177 och rådfrågat dem och de ansåg inte att det var lönt att ta det på vårdcentralen, jag undrar just om jag har hört den innan..hrmmm. Jag frågade i växeln nu när jag ringde för att nu har jag ringt till mottagningen flera gånger och det är ingen som svarar, ifall jag ska behöva vänta på att de ska svara, vilket krasst kan innebära att jag får vänta här hemma till sen eftermiddag och jag behöver hjälp NU!! Svaret är att, ja jag är tvungen att vänta…underbara sjukvård säger jag bara..Håll alla tummar och tår du kan för att jag får hjälp snabbt och enkelt.
Kramar i massor till dig, energibollarna rullar förbi om du behöver en. Tack, tack underbara du för att du finns vid min sida…Det betyder världen för mig. Vi, du och jag, fina, hörs snart igen…Kärlek ❤ ❤ ❤
Kampen för livet 
En liten fråga. Varför får du avslag på din assistentansökan? Av vilken anledning avslår dom den? Har du läkarintyg som är skrivet på rätt sätt? Anser dom VAD? Tycker dom att du ska kunna arbeta? Ser dom dig som tillräckligt frisk? inte tillräckligt sjuk? Tycker dom att du ska kunna börja arbeta senare? Kan man inte ansöka om tillfällig LSS? Jag tänker om dom nu tror att benen växer ut igen (jag är spydig gällande dom nu), eller att du ska kunna gå med proteser och av den anledningen ger avslag. Kan man inte för att göra det något lättare, ansöka om tillfällig tills vidare. Jag förstår inte. Du måste bo i en galen kommun. Det verkar inte vara lika över vårt gudomliga handikappsvänliga land. (NOT). Har ni försökt ansökt om försörjningsstöd? Visst måste man stå till arbetsmarknadens förfogande om man kan arbeta men enligt SOL så ska varje ansökan behandlas utifrån den ENSKILDE individen. I dagsläget kan inte din man stå till förfogande så ni borde ha rätt till ekonomisk hjälp. Har ni lämnat in en ansökan, fått avslag och överklagat denna? Den överklagan borde gå till Förvaltningsrätten och eller upp i biståndsutskottet för bedömning. Trevlig helg i den mån det nu går.
GillaGillad av 1 person
Hej L. Anledningen till att det blev avslag var att de inte ansåg mitt handikapp som bestående, hur knäppt det än låter. De menar att jag kanske kan bli gående igen med proteserna. Sen jämförde de mig med en strokepatient och det tyckte jag nästan var värst. Jag kommer aldrig bli gående med proteserna eftersom min sjukdom finns kvar och därför reagerar kärlen på samma sätt som om det var mina egna ben. Det är så smärtsamt och till sist tappar jag känseln i stumparna och ända upp i ryggen, när det händer så faller jag. Denna gången har jag ett starkare intyg. Det är meningen att jag ska ha samma livskvalitet i mitt liv som en kvinna i samma ålder utan handikapp. Ja, riktigt så är det ju inte. Det är bra när Kent är hemma, för då har jag ändå ganska bra kvalitet på livet. Att det aldrig kan bli perfekt är bara att acceptera. Jag tar vad jag får. Japp, denna kommunen går inte av för hackor. Det gäller att vara frisk för att vara sjuk. Vi har inte ansökt om försörjningsstöd för vi fick veta direkt att det var lönlöst om Kent inte kunde stå som arbetssökande. Vi lever på min sjukpenning och det är så sjukt jobbigt. Att aldrig kunna unna sig något utan att det slår slint i andra ändan. Jag handlade några plagg till mig själv förra månaden, lite smink också. Det var det första jag handlat till mig själv på flera år. Så nu har jag så dåligt samvete, för nu har vi enorma problem att få ihop det med såsom frukt, grönsaker, mjölk osv. ….och det är mitt fel. Jag vet inte vad jag gör om jag får avslag denna gången också. Det skulle vara så skönt att få börja leva igen. Tack för din kommentar. Det betyder så oerhört mycket. Kram
GillaGilla
❤
GillaGillad av 1 person
Måste bara titta in och säga att fy vad stark du är. Sluta aldrig kämpa. Ingen förtjänar detta! Du verkar som en så fin och underbar människa. Tusen styrkekramar ❤ På något sätt är det så fint (och starkt) att du delar med dig av detta och kan hjälpa så många personer som har det svårt.
GillaGillad av 1 person
Fina Filippa, tack så mycket…Det kommer tillbaka till dig, att du är en underbar person är lätt att utläsa, du är här, vid min sida när jag som mest behöver det…Så många kramar av kärlek och värme till dig för att du bryr dig…<3
GillaGilla
Jag skickar lite energibollar till dig idag, de som du så givmilt delar ut till oss läsare varje dag. Nätkärlek finns också inte bara näthat som det talas så mycket om 💖 Kämpa… När man är så långt nere som du är så kan det bara gå uppåt. Kram
GillaGilla