Godkväll finaste…..
Fredag och snart jul. Mina tankar är snurriga. Jag vill så oerhört mycket men orkar inte det jag vill och då blir jag arg, ledsen och besviken. Jag borde verkligen vara glad för att ens få vara hemma, men nej då. Jag har många känslor som inte borde vara. Jag kan dock inte hjälpa det. Jag har ofta höga förväntningar på mig själv och blir det inte som jag känner så faller jag platt. Det händer mycket runt omkring oss, både positivt och negativt. Det påverkar mig. En mamma slutar aldrig oroa sig och det gäller mig också. Sandra och Paddy har äntligen hittat en ny lägenhet. Den ligger i Bromölla och är i toppskick. Det blir enklare för honom med pendlandet. Förhoppningsvis kommer Sandra trivas bättre där. Det tror jag. Det är dem såååå väl förunnat. Tänk att i januari blir lilla Michelle ett år. Hon går nästan nu och väger stadiga 6000 gram. Sedan finns där saker som händer i vår familj som jag inte kan, av respekt, berätta, men som gör mig väldigt ledsen och orolig. Jag försöker verkligen räcka till åt alla men det är svårt. I går kväll så var Emil ledsen och sa något jag aldrig hört innan. Gång på gång sa han, jag orkar inte mer. Till sist, när vi pratat en stund så förstod jag att det gällde skolan. Efter alla problem med mobbning och annat så har han till sist gett upp. Vad ska jag göra? Ska jag låta honom byta skola? Han har absolut inga vänner där han går nu. Jag måste i alla fall prata med skolan nästa vecka. Jag, eller vi, måste ju lösa det.
Jag såg svenska hjältar ikväll och tårarna rann över. Tänk ändå så många medmänniskor det finns. Jag skulle vilja hjälpa så många, men just nu är min familj prio ett. Vi är med i postkodmiljonären och vi betalar nästan 700 i månaden och det får räcka så länge. Jag hade däremot, utan tvekan, kunnat ha ett par personer till här på julafton, bara för att någon skulle slippa sitta ensam. För övrigt kommer alla våra barn, barnbarn och bonusbarnbarn. Plus en stor, svart och fin Alice.
Jag ska försöka låta bli att oroa mig så mycket och sluta glömma bort mig själv. Angående bilderna så började det med risgrynsgröt och slutade i badkaret. Killen, känner du igen…mormors gullunge Caspian. De var här igår. Godnatt finaste du och många kramar ♡♡♡